Trycket på tempo i arbetsmarknadsfrågor är sällan påhittat. Kösituationer, budgetår och politiska mål skapar ett verkligt behov av att visa resultat, snabbt. Men tempo som huvudmål, utan hänsyn till kvalitet, ger sällan de resultat verksamheten faktiskt vill visa upp.
En placering som avslutas snabbt är inte automatiskt en framgång. Den blir bara en framgång om den håller. En anställning som varar tre veckor och sedan avslutas kostar mer, i tid, förtroende och i deltagarens egen upplevelse av misslyckande, än en placering som tar något längre tid att förbereda men som håller över tid.
Samma sak gäller matchningen mellan deltagare och arbetsgivare. Ett upplägg som byggs snabbt, utan den analys metoden faktiskt förutsätter, är billigare att sätta upp men dyrare att underhålla. Fel person i fel sammanhang kräver mer stöd, fler omtag och oftare en ny start från grunden.
Det är lätt att tolka fokus på kvalitet som en broms. I praktiken är det ofta tvärtom. En verksamhet som gör rätt analys, bygger rätt förutsättningar och matchar med omsorg från början slipper de omstarter som annars äter upp tiden man ville spara. Den snabbaste vägen på kort sikt är sällan den snabbaste vägen sammantaget.
Det betyder inte att långsamt är bättre än snabbt. Det betyder att tempo och kvalitet inte är motsatser, utan beroende av varandra. Rätt struktur i början gör det möjligt att hålla ett högt tempo senare, eftersom mindre tid går åt till att rätta till det som gjordes för snabbt från start.
En fråga att ta med till nästa arbetsplatsträff: hur många av de placeringar som räknades som klara i fjol höll sig kvar efter sex månader? Siffran, vilken den än är, säger mer om verksamhetens faktiska resultat än antalet placeringar som gjordes under året.
Skrivet av Annika Malm, metodexpert, förändringsledare och implementeringspartner på CE Solutions AB.